Stighöjd

I de flesta fyrverkeripjäser (Batterier, one shots) finns i varje rör en sk. lyftladdning, som skjuter upp en liten effektdel (även kallad stjärnbomb) ut ur röret och upp i luften. Där exploderar stjärnbomben och bildar en stjärnbild. Stighöjd betyder hur högt stjärnbomben stiger före den exploderar.

Normalt för en pjäs med 30 mm rör är att stjärnbomben stiger 40-60 m högt och stjärnbilden är ca 20-30 m i diameter.

En raket fungerar så att en raketmotor, som sitter fast vid styrpinnen, för upp raketens effekt-del i luften, där den antänds eller exploderar. En normal stighöjd för en raket är 40-70 m.

Säkerhetsavstånd

Med säkerhetsavstånd avser man det avstånd man bör avlägsna sig från pjäsen för att rimligt sett vara i säkerhet om någonting går galet. Fyrverkeripjäser är visserligen statistiskt mycket säkra, men det kan alltid hända något. Säkerhetsavståndet kan läsas från märkskylten på varje pjäs.

Med pjäser som skjuter upp stjärnbomber är det lätt att förstå hur stort säkerhetsavståndet skall vara. Man kan tänka sig att den stjärnbomben nog åker upp ur röret men av nån orsak stiger bara 10 m innan den exploderar. Då slungas små brinnande stjärnor omkring på marknivå i cirkel ca 20-30 m runt pjäsen. Samma gäller om en raket inte åker ur sin startställning för att styrpinnen kärvar. Ännu värre är det om stjärnbomben av någon orsak inte åker upp alls, utan sprängs då den ännu är i röret. Då kan hela pjäsen explodera och stora mängder med brinnande pyromassa kastas med stor kraft runt omkring.

Säkerhetsavståndet är det avstånd man bör hålla mellan pjäserna och publiken, för att alla skall kunna känna sig säkra.

Observera att om ett batteri välter, för att det underlaget det står på är ojämnt, halt, mjukt eller för att man inte fäst batteriet ordentligt i marken, så kan batteriet i värsta fall skjuta längre än säkerhetsavståndet!!! Detta kan vara verkligen farligt.

En ansvarsfull fyrverkare ser alltid till att batterier inte kan välta då de skjuter.

Man kan ofta se professionella fyrverkare arbeta mycket närmare pjäsbatterierna än publiken. Det kan de göra för att de har rätt utrustning, dvs brandtåliga kläder, skyddshjälm, skyddsglasögon eller hjälm med ansiktsvisir, handskar, kraftiga skor osv. Dessutom har proffsen en försäkring.

Typ (av pjäs)

Man kan indela produkter grovt i två kategorier; sådana som fungerar på marken och sådana som fungerar i luften. En raket stiger upp från marken och sprider sin stjärnbild uppe i luften. En fontän står på marken och sprutar upp en plym av glitter. Ett batteri skjuter upp små stjärnbomber i luften där de skapar en stjärnbild. De vanligaste produkt typerna är : Batterier (eller kakor), raketer, one-shots, romerska ljus och fontäner.

Funktionstid

En viktig information då man planerar en show. För att veta när den nästa pjäsen skall tändas borde man veta hur länge de(n) föregående fungerar. Men funktionstid avser man hur länge (i sekunder) en pjäs skjuter från det att första skottet startar tills det sista har brunnit slut.

Alla konsumentpjäser är försedda med en säkerhetsstubin som brinner ca 7 sekunder före pjäsen tänds. Denna tid räknas inte in i funktionstiden.

Nettokrutvikt

Angivelsen berättar inte hur mycket en pjäs väger utan hur mycket sprängmatta finns i den. Den högsta gränsen för pjäser i Finland är 1000g.

Lämplig “var i showen”

En “tycke och smak” definition. Men det klassiska mönstret för en fyrverkerishow är att man tar det lugnt i början och gör det intensivt i finalen.

Lämplig till vilket tillfälle

Varje fyrverkeriplanerare har säkert sin egen åsikt om vid vilket tillfälle en pjäs kan användas till. Men kombinerar man denna åsikt med frågor som var i showen, intensitet och ljudnivå så börjar man hitta de komponenter med vilka man skapar den önskade stämningen vid sin fyrverkerishow.

Intensitet

Beskriver, igen subjektivt, pjäsens dynamik.

Den svåra frågan om störande oljud

Frågeställningen är viktig, läs därför detta noga så du förstår hur du kan handla.. Frågan har också stor betydelse i proffsvärlden,. Gällande bestämmelser finns i Miljölagstiftningen och den gäller såväl proffs som konsument.

Fyrverkeri förorsakar oftast sk. “tillfälligt oväsen”. Enligt lag får “tillfälligt oväsen” inte vara starkare än 55 dB inne i en bostad före kl 22.00, eller 45 dB mellan 22.00 och 24.00. Efter 24.00 får man inte väsnas alls. Notera att under nyåret gäller nog miljölagen, men är omöjlig att tillämpa. Skjuter man fyrverkerier under någon annan tid på året så måste man beakta miljölagens krav.

För att hantera frågan är det bra att förstå hur fyrverkeripjäser fungerar. Då kan man välja rätt.

Vi börjar med att tala om ett batteri….
Batteriet består av ett antal skjutrör limmade ihop till en kaka. När ett av rören skjuter kommer det först ljud från “lyftladdningen” som exploderar och kastar upp en “stjärnbomb” ur röret. Nästa hårda ljud kommer då stjärnbomben sprängs sönder i luften av en “separeringsladdning”, och de brinnande delarna slungas ut och bildar en stjärnbild på himmelen. För det tredje kan det komma ljud från själva effekten, dvs den vara t.ex “knastrande”.

Men alla pjäser är inte byggda på samma sätt?
En del pjäser har ingen “separeringsladdning” och andra har inte heller “lyftladdningar” Till exempel ett romljus har nog en lyftladdning som kastar upp en brinnande boll i luften, men bollen brinner utan att föra oväsen. Och en fontän har ingen lyftladdning utan den brinner stående på marken med ett frustande ljud. Ett batteri har alltså i de flesta fall två smällar, ett nere och ett i luften. Pjäser som skjuter upp effektdelar som inte exploderar i luften har bara en smäll nere. Pjäser som helt fungerar på marken har ingen smäll alls.

Smällens styrka beror på mängden krut i respektive laddning, dvs är direkt beroende av avskjutningsrörets dimension. Större rör, mera oväsen. Men också effektens typ har inverkan, men vi tar inte upp frågan här.

Hur uppstår “störande oväsen”?
Har en pjäs en separeringsladdning som exploderar högt uppe i luften, så hörs detta alltid långt omkring. Ju större rör, dess längre hörs det. Har en pjäs ingen separeringsladdning, men nog lyftladdning så blir det en smäll på marknivå. Här dämpas ljudets framfart av träd, buskar, hus osv mycket snabbare än ett ljud som fortplantas uppe i fria luften.

Vad betyder detta i praktiken?
Skjuter du ett fyrverkeri i en tätbygd med pjäser som för mycket oväsen före kl 22.00 så skall du informera folk som bor omkring, kanske på 1 km radie, Berätta att du kommer att föra oväsen. (obs – gäller inte nyåret)

Vill du skjuta pjäser som för oljud efter kl 22.00 så kan det väl hända att du inte får tillstånd av räddningsmyndigheterna. Om du däremot ansöker om att få skjuta ett “tyst fyrverkeri”, dvs en liten show med bara romljus, fontäner och andra tystlåtna pjäser, så kan du väl argumentera att ditt fyrverkeri fyller miljölagens krav. Fortfarande skall du informera närmaste omgivningen.

Vill du skjuta efter 24.00, bered dig på att du inte får tillstånd, eller att du måste frakta dig och dina åskådare långt ut i vildmarken där du bara kan störa vargar och nattugglor.

Den ansvarsfulla fyrverkaren!
Ta hänsyn till omgivningen och din publik. Fyrverkeri kan vara störande för omgivningen och för djur och rätt ofta för deras ägare. Skjuter du ett fyrverkeri för att fira din 80-åriga moster, planera ett sådant som är vackert men inte så ljudligt. Tänk på barnens känsliga öron, låt dem använda hörselskydd, förutom skyddsglasögon.